Går paketet genom brevlådan? Det här går inte genom öppningen

Genom en vanlig nederländsk brevlåda går bara det som är plattare än 32 mm och mindre än 380 x 265 mm, och det är ungefär 12 procent av allt som levereras. De övriga cirka 88 procenten, från en sneakerskartong på 330 x 200 x 110 mm till en hopfällbar matbackslåda på 600 x 400 mm, går per definition inte igenom.

Nedan ser du var de 32 millimetrarna kommer ifrån, med artikel- och punktnummer, exakt hur stort ett brevlådepaket får vara hos PostNL, DHL och DPD, vilka kartongmått förpackningsindustrin faktiskt använder per produktkategori, och vad som händer när ett paket inte går in. Du hör det här från oss och inte från en webbutik, eftersom vi själva tillverkar de här boxarna i vår egen fabrik och därför varje dag har att göra med verkliga kartongmått och verkliga bud. Och eftersom vi också skriver ut vad vi inte har kunnat fastställa: av de sex största nederländska webbutikerna publicerar inte en enda sina kartongmått.

• 265 x 32 mmlagstadgat minimum för inkastöppningen, Postregeling 2009 artikel 6 punkt 3
• 88%av alla levererade paket är inga brevlådepaket, ACM Post- en pakketmonitor 2025
• 28 mmden höjd som förpackningsleverantörer håller sig till för brevlådekartonger, medvetet under 32
• 56 mmden lägsta höjden i serien paketkartonger som PostNL själva säljer, nästan dubbelt så hög som öppningen

Vilket mått har en vanlig brevlåda i Nederländerna?

Måttet står inte i själva postlagen (Postwet), utan i Postregeling 2009, som har sin grund i artikel 20 punkt 1 i Postwet 2009. Artikel 6 punkt 3 i den förordningen föreskriver att den fria inkastöppningen ska vara "i längd minst 265 mm och i bredd 32 mm". Det är de två siffror som allt kretsar kring i Nederländerna: 265 mm bred och 32 mm hög. Samma öppning är också den som det fiskas genom: skydd mot brevlådefiske för din brevlåda.

Artikel 6 punkt 5 handlar om utrymmet bakom öppningen. Där måste den invändigt användbara bredden vara minst 270 mm, och de två andra invändigt användbara måtten minst 150 och 380 mm. En brevlåda som uppfyller lagen har alltså ett mottagningsutrymme på minst 270 x 150 x 380 mm. ACM formulerar det på ConsuWijzer som ett mottagningsutrymme på minst 27 x 15 x 38 cm, vilket är samma siffror i centimeter.

Resten av artikel 6 handlar om placering och säkerhet. Punkt 2 säger att öppningen ska sitta 1,1 meter över betjäningsnivån, i alla fall inte lägre än 0,6 meter och inte högre än 1,8 meter, och att öppningen ska sitta vågrätt i ett lodrätt plan eller i ovansidan. Punkt 1 kräver att form och färg är sådana att förväxling med offentliga brevlådor inte är möjlig. Punkt 4 kräver att lådan kan användas utan risk för skador, alltså ingen lucka som klämmer budets hand.

Artikel 5 reglerar var lådan står. Punkt 1: så nära körbanan på en farbar allmän väg som möjligt. Punkt 3: husnumret tydligt angivet. Punkt 4: nåbar inom tio meter från vägkanten. Punkt 7: högst 2,5 meters höjdskillnad mot vägbanan. Vill du se alla krav bredvid varandra hittar du dem i vår artikel om kraven på brevlådor i Nederländerna.

PostNL översätter samma regler till vardagsspråk i sin egen broschyr: en öppning på minst 26,5 cm bredd och 3,2 cm höjd, placering på 110 cm och inte lägre än 60 eller högre än 180, ett invändigt djup på minst 15 cm med en uttrycklig rekommendation på minst 25 cm, högst 10 meters gångavstånd, inga trappor med mer än 2,5 meters höjdskillnad, och ett synligt husnummer. Rekommendationen om 25 cm djup är intressant: PostNL ber själva om mer utrymme än lagen kräver som minimum, just eftersom det lagstadgade minimumet är snålt.

Varför 265 x 32 mm är ett minimum och inget maximum

Det här är felet som nästan alla gör, inklusive många webbutiker och till och med vissa säljare av brevlådor. De läser 265 x 32 mm som en regel som säger hur stort ett paket högst får vara. Det står inte där. Lagen reglerar lådan, inte paketet. Artikel 6 punkt 3 säger hur liten en öppning högst får vara innan den inte längre uppfyller kraven. En större öppning är tillåten: en öppning på 300 x 50 mm uppfyller artikel 6 punkt 3 lika väl, eftersom den är rymligare än minimumet åt båda hållen.

Det som sedan hände är logiskt och har bara gjort förvirringen större. Transportföretagen ville ha en produkt som garanterat passar genom varje lagenlig brevlåda i Nederländerna. Så de tog det lagstadgade minimumet och gjorde det till sitt maximum. Brevlådepaketet på 380 x 265 x 32 mm är bokstavligen klippt ur förordningen: 265 mm och 32 mm kommer från artikel 6 punkt 3, 380 mm kommer från artikel 6 punkt 5, det minsta av de två övriga invändiga måtten som nämns där.

Följden är ett cirkelresonemang som du stöter på överallt. Lagen sätter ett minimum för lådan, transportföretaget gör det till ett maximum för paketet, och konsumenten läser paketformatet som "det lagstadgade maximimåttet för brevlådan". Det stämmer alltså inte. Det finns inget lagstadgat maximum för hur stor din öppning får vara. En paketbrevlåda med en lucka på 370 x 320 mm är helt laglig, och det är precis därför paketbrevlådor finns. Det som däremot spelar roll är om transportföretaget vill lägga något i den, och det är en fråga om leveransinställningar och inte om lagstiftning. Det förklarar vi i får PostNL lägga ett paket i en paketbrevlåda.

Hur många paket går inte genom en brevlåda?

Här är siffran som den här artikeln handlar om. ACM publicerade den 24 juni 2026 Post- en pakketmonitor för 2025. Där står att 615 miljoner paket levererades i Nederländerna, mot 609 miljoner 2024. Av de 615 miljonerna var 73 miljoner brevlådepaket, nästan 12 procent. 2024 var det 71 miljoner, eller 11,7 procent. 2021 var det 58 miljoner, eller 9 procent.

Räkna själv: 615 miljoner minus 73 miljoner är 542 miljoner försändelser som inte är brevlådepaket. Det är 88,1 procent. För ett genomsnittligt hushåll betyder det: av varje åtta paket du beställer är det ungefär ett som går in genom öppningen, och sju som inte gör det.

Varför de 88 procenten är en nedre gräns och ingen exakt siffra

Det här är den metodologiska anmärkning som du inte läser i de flesta artiklar om ämnet, men som hör hemma här. ACM räknar brevlådepaket som den produktkategori som transportföretaget har bokat, inte som fysiskt uppmätta fall av "det här paketet gick faktiskt genom lådan". En försändelse som är bokad som brevlådepaket men inte går in vid leveransen, eftersom lådan är för grund, eftersom det redan ligger post i den eller eftersom luckan kärvar, räknas i statistiken ändå som brevlådepaket.

Den verkliga andelen försändelser som fysiskt går genom en brevlåda är alltså lägre än de nästan 12 procenten, och andelen som inte får plats är högre än 88 procent. De 88 procenten är en nedre gräns, ingen övre gräns. Hur mycket högre går inte att fastställa med offentliga källor: det finns inga siffror på hur många bokade brevlådepaket som ändå hamnar hos grannarna eller på ett ombud. Det skriver vi hellre ut än att vi hittar på en uppskattning. Varför ett bud ibland inte lägger ett paket i din låda fast det skulle få plats storleksmässigt, står i varför budet hoppar över din paketbrevlåda.

Det som däremot är tydligt är riktningen. Andelen brevlådepaket växer med ungefär en procentenhet per år: 9 procent 2021, 11,7 procent 2024, nästan 12 procent 2025. ecommerceNews rapporterade om monitorn för 2024 att den totala paketvolymen växte med 2,4 procent och att tre fjärdedelar av den volymtillväxten kunde tillskrivas brevlådepaket. Kategorin växer alltså snabbare än resten, men även i den takten tar det decennier innan andelen som inte går genom lådan sjunker under hälften. För de kommande tio åren gäller tumregeln: den största delen av dina beställningar går inte genom öppningen.

Hur stort får ett brevlådepaket vara per transportföretag?

Alla tre stora transportföretag som har en brevlådeprodukt landar på nästan samma mått, men inte exakt samma. Och när det gäller vikten motsäger två av dem sig själva. Det är ingen detalj, eftersom vikten avgör om din försändelse får skickas som brevlådepaket eller om du hamnar i en dyrare klass.

Motsägelsen hos DHL

DHL anger på konsumentsidan 2 kg som maximum för brevlådepaketet. På företagssidan och i MyParcels transportörsspecifikation för 2026 står 1 kg för samma produkt med samma mått. Båda siffrorna kommer från DHL självt. Vi tar med båda och väljer ingen: skickar du som konsument, utgå från 2 kg, men skickar du under ett företagsavtal eller via en fraktplattform, räkna med 1 kg. Den som vid tvekan håller sig till 1 kg får inga problem med någon av sidorna.

Motsägelsen hos PostNL

Hos PostNL sitter motsägelsen inte i brevlådepaketet utan en klass högre, i det lilla paketet. PostNL:s fraktsida anger 34 x 28 x 15 cm för litet paket, medan kundtjänstsidan anger 38 x 28 x 15 cm. Fyra centimeters skillnad på den längsta sidan, och det är precis det mått som avgör om din kartong fortfarande hamnar i den billigaste paketklassen. Även för det stora paketet går sidorna isär: 178 x 78 x 58 cm på fraktsidan mot 176 x 78 x 58 cm hos kundtjänst. Vi publicerar inte det som en enda siffra, eftersom det skulle antyda att vi vet vilken av de två som stämmer. Räkna med det minsta måttet vid tvekan.

Det finns ytterligare en skillnad som oftare går fel. PostNL använder 26 cm bredd för företagens brevlådepaket och 26,5 cm för privatpersoners. En A4-brevlådekartong på 250 mm bredd ryms inom båda gränserna, men en kartong på 265 mm bredd uppfyller bara privatnormen. För skillnaderna mellan transportföretagen på alla andra punkter, från tillstånd att ställa av paket till reklamationsfrist, se vad varje transportföretag gör med en paketbrevlåda.

Brievenbuspakje, brievenbuspakket, klein pakket

De tre termerna används om vartannat och betyder inte samma sak. Brievenbuspakje (brevlådepaket) är det officiella produktnamnet hos PostNL, DHL och DPD. Det går genom den lagstadgade öppningen, är högst 3,2 cm tjockt, har spårning, kräver ingen underskrift och du behöver inte vara hemma för det. Brievenbuspakket är inget officiellt PostNL-namn; DHL använder det däremot i företagssammanhang, med samma gräns. Klein pakket (litet paket) är något helt annat: det är en prisklass hos PostNL, ingen brevlådeprodukt. Högst 3 kg, höjd upp till 15 cm. Ett litet paket går per definition inte genom en brevlåda, eftersom 15 cm är nästan fem gånger öppningen på 3,2 cm. Klein pakje internationaal är ännu en annan klass: högst 2 kg, längsta sida 60 cm, omkrets högst 90 cm.

Varför brevlådekartonger är 28 mm höga och inte 32

Om du beställer en brevlådekartong hos en nederländsk förpackningsleverantör är den nästan alltid 28 mm hög. Inte 32, trots att 32 är det lagstadgade utrymmet. Två oberoende leverantörer anger exakt samma serie, och det är ingen slump.

Leverantörerna säger själva varför de håller sig under den lagstadgade gränsen. Verpakgigant skriver ordagrant att "alla format håller en höjd på runt 28 mm, så att de utan problem går genom brevlådan". G&F förklarar det tekniskt: de 28 mm är det användbara produktutrymmet inuti, och de återstående millimetrarna upp till 32 går åt till själva wellpappväggarna. En kartong med en yttre höjd på 32 mm har bara 28 mm kvar inuti. Den som gör en kartong med 32 mm användbart innerutrymme landar på drygt 35 mm utvändigt och går alltså inte längre genom en lagenlig öppning.

Den detaljen förklarar varför ett paket ibland ändå fastnar fast det "enligt måttet" borde passa. Transportföretagets 3,2 cm är ett yttermått, och mellan yttermått och öppning finns inget spelrum. En lucka med en borste eller en gummilist, en låda som böjer sig lite, eller ett kuvert som redan ligger i lådan: då är 32 mm plötsligt 30 mm och en kartong på 30 mm höjd går inte längre in. Förpackningsindustrins 28 mm är precis den säkerhetsmarginalen på fyra millimeter.

Intressant är att A4-brevlådekartongen på marknaden varierar mellan 310 x 215 x 30 och 350 x 250 x 28 mm. Som jämförelse: själva A4-papperet är 297 x 210 mm. Kartongen är alltså per definition rymligare än det format den är uppkallad efter, och den skillnaden på 13 till 53 mm i längd kan vara precis det som avgör om den går genom en öppning på 265 mm bredd eller inte. Tänk nämligen på riktningen: en kartong på 310 mm längd går in med den korta sidan på 220 mm först, inte med den långa.

Vilka paket går genom öppningen och vilka inte?

Här blir det konkret. Tabellen nedan ställer det vanliga kartongmåttet per produktkategori bredvid öppningen på 265 x 32 mm. Viktigt förbehåll först: de flesta stora nederländska webbutiker publicerar inte sina förpackningsspecifikationer. För Coolblue, Zalando, Amazon.nl, Douglas, Bax Music och HelloFresh hittades inga offentliga kartongmått efter riktad sökning. Måtten nedan är därför standardformat från nederländska förpackningsleverantörer, inte bekräftade av de webbutikerna. Det framgår per rad i kolumnen källstatus.

Mönstret är enkelt: det tredje måttet avgör. Längd och bredd är sällan problemet, eftersom 380 x 265 mm räcker gott för en bok eller en klädkartong. Höjden är problemet. Så fort en produkt inte kan packas platt går kartongen över 32 mm och saken är klar. Ett par sneakers är 110 mm högt, tre gånger öppningen. En leksakskartong är 150 mm, nästan fem gånger.

Vad webbutikerna själva avslöjar och inte avslöjar

Vi har gjort riktade sökningar efter förpackningsspecifikationer från de största nederländska webbutikerna, och de finns knappt. Det vi däremot har hittat: bol.com säljer fraktkartonger under eget märke i måtten 20 x 14 x 6, 20 x 12 x 8, 24 x 20 x 12, 28 x 20 x 8, 31 x 23 x 14 och 28 x 24 x 20 cm. Det är ett sortiment som bol.com levererar till säljare och inget bevis för att bol.com själva skickar i de kartongerna. Tvärtom packar bol.com i sitt eget lager med maskiner som skannar produktens mått, skär kartongen på mått och viker lådan runt den. Det finns alltså ingen fast kartongserie att räkna med. Av de sex kartongmåtten från bol.com ligger för övrigt inte en enda under 6 cm höjd.

Wehkamp rapporterade 2020 att 70 procent av beställningarna skickas i plastpåsar och inte i kartonger. Den siffran är föråldrad och vi använder den bara med årtalet utskrivet. En påse är för övrigt ingen garanti för att något går genom lådan: en hopvikt vinterjacka i en påse är fortfarande tio centimeter tjock. Albert Heijn levererar i hopfällbara backar i euronormformat 600 x 400 mm, och den backen åker sedan tillbaka i budets bil.

Ingen enda standardpaketkartong från PostNL går genom en brevlåda

Det här är det skarpaste beviset i hela artikeln, och det kommer från transportföretaget självt. PostNL säljer fem standardpaketkartonger. Ingen av de fem går genom en brevinkastöppning som uppfyller artikel 6 punkt 3.

Titta på den minsta sidan av typ 1: 56 mm. Det är det lägsta måttet i hela serien och det är nästan dubbelt så stort som öppningens 32 mm. Även om du ställer kartongen på kant och försöker med den smalaste sidan först saknas 24 mm. Typ 4 med 110 mm ligger på drygt tre gånger öppningen.

Slutsatsen är hård och den är inte vår: köper du en standardpaketkartong på ett PostNL-ombud för att skicka något i, köper du garanterat en kartong som inte går genom en brevlåda. PostNL säljer visserligen också brevlådekartonger, men de ingår inte i serien paketkartonger och har formatet 380 x 265 x 32 mm. De två produktlinjerna utesluter alltså varandra: paketkartong betyder inte genom lådan, brevlådekartong betyder genom lådan. Det finns ingen överlappning.

För själva avsändandet spelar det liten roll, eftersom du då bara lämnar in på ett ombud. För mottagandet spelar det all roll. Det som kommer hem till dig kommer i en av de kartongerna eller något liknande, och det betyder att du måste vara hemma, eller att du behöver något som är större än en öppning. Vilket mottagningsmått du behöver i praktiken räknar vi ut i vilken storlek på paketbrevlåda du behöver.

Storleksklasser är övre gränser, inga genomsnittliga paketmått

DHL For You-serien förtjänar en egen kommentar, eftersom den nästan alltid citeras fel. S, M, L, XL och XXL låter som storleksklasser, men det är viktklasser: 5, 10, 15, 20 och 31,5 kg. Det maximala måttet är identiskt för alla fem, nämligen 120 x 60 x 60 cm. Ett DHL-paket i klass S kan alltså vara lika stort som ett XXL, bara lättare. Den som vill anpassa sin brevlåda eller paketbox efter "storlek S" anpassar sig i verkligheten efter 120 x 60 x 60 cm.

Tänk också på minimimåtten. DPD tar inte emot något mindre än 15 x 10 x 1 cm, DHL eCommerce inget mindre än 11 x 15 x 3,5 cm och PostNL företag inget mindre än 10 x 10 x 1 cm. En mycket liten ask packas därför i en större förpackning, och det är ett av skälen till att ett enkelt tillbehör ibland kommer i en kartong på 200 x 140 x 80 mm som du aldrig får genom en öppning.

DPD:s paketautomat: även det minsta facket är 7 cm högt

Det finns ytterligare ett sätt att visa hur exceptionella de 32 millimetrarna i en brevinkastöppning är: titta på hur branschen själv bygger sina mottagningsfack när den är fri att välja. DPD Parcel Locker har fem fackstorlekar, och då visar det sig att det minsta fack som DPD fortfarande tycker är värt att bygga är drygt dubbelt så högt som den lagstadgade brevinkastöppningen.

DPD bygger inget fack på 3,2 cm. Det säger tillräckligt om vad som faktiskt levereras. Om det minsta användbara facket är 70 mm högt, så är det det praktiska minimumet för ett mottagningsutrymme som ska ta emot något annat än post. Bredden på 39 cm och djupet på 55 cm säger också mycket: det är rymligare än de 380 mm som lagen anger som invändigt minimimått för en brevlåda.

Nederländerna hade enligt ACM 9 309 paketskåp 2025. Antalet växer snabbt, men ett skåp står inte vid din ytterdörr och fungerar med samma hämtningsfrister som ett ombud. En paketbrevlåda på din egen fasad gör i princip samma sak som ett fack i en sådan automat, bara på den plats dit paketet ändå skulle. Våra fristående modeller tar emot paket upp till 370 x 320 x 210 mm, så höjdmässigt ligger det mellan S och M i DPD-serien.

Vad händer om ditt paket inte går genom brevlådan?

Då börjar en kedja som du själv bara delvis har kontroll över, och som slutar med en hård deadline. Ordningen skiljer sig mellan transportföretagen, men mönstret är detsamma överallt: först ett försök hos dig, sedan grannarna, sedan ett utlämningsställe, och sedan retur till avsändaren.

Hos PostNL gäller: leveransinställningarna följs, och har du inte ställt in några går paketet till grannarna eller till ett PostNL-ombud. Förvaringstiden är högst en vecka, därefter går det i retur till avsändaren. PostNL slutar dessutom med de pappersaviseringar som lämnas när ingen är hemma, så du är beroende av appen eller mejlet för att se var ditt paket finns.

DHL försöker först med grannarna. Går det inte går paketet först nästa dag till ett DHL ServicePoint, med ett kort med kod och QR-kod som avisering. Förvaringstiden är högst 5 dagar, den kortaste av de tre.

DPD levererar till grannarna om det går och lämnar annars paketet på närmaste paketombud, med en avisering där platsen står. Du har 7 kalenderdagar hos ett paketombud och 5 dagar i en paketautomat.

Varför den deadlinen gör ont vid semester eller sjukdom

Fem dagar låter gott om tid tills du är borta i två veckor. Beställer du något strax före avresan, eller skickar en webbutik en restleverans medan du är utomlands, så har paketet redan gått i retur innan du är hemma. Detsamma gäller vid sjukdom, vid skiftarbete, eller helt enkelt en vecka då du går hemifrån klockan åtta varje dag och kommer hem klockan sju medan ombudet stänger klockan sex.

Följderna är alltid samma fyra: du måste vara hemma vid en tidpunkt som du inte väljer, ditt paket lämnas utan ditt samtycke till en granne, du måste hämta det själv, och det löper en hård deadline på 5 till 7 dagar varefter paketet går tillbaka. Hur ofta det sista händer går inte att fastställa med offentliga källor: det finns inga siffror på antalet ej uthämtade paket i Nederländerna. Vi fyller inte i det med en uppskattning.

Det du däremot kan styra är det första steget i kedjan. Finns det en mottagningsplats som är tillräckligt stor behöver steg två till fyra aldrig hända. Det är precis därför folk ringer oss. Mer om alternativen och deras villkor står i ta emot ett paket när du inte är hemma, och om risken med paket som visserligen levereras men blir liggande obevakade i paketstölder i Nederländerna.

Vilken BunnyBox tar emot vilka paket?

Nu räknar vi åt andra hållet. Ovan står det verkliga kartongmåttet per kategori. Nedan står vilken modell den kartongen passar i. Våra mått är bredd x djup x höjd i millimeter, och kolumnen "paket upp till" är den största kartong som faktiskt går in.

Per kategori: var får det plats

Böcker. En A5-bokförpackning på 217 x 155 x 10 mm går genom varje brevlåda och alltså också i varje modell. Det intressanta fallet är den tjocka A4-förpackningen på 302 x 215 x 75 mm och förpackningen för flera böcker på 330 x 230 x 100 mm. De går inte genom en öppning. De 302 mm är precis för långt för Compact, så där tar du en fristående modell: BunnyBox Style med 350 x 320 x 200 mm eller BunnyBox Home med 370 x 320 x 210 mm tar båda emot båda måtten. I kolumnen Maximalt, alltså med vinkling på det sätt som ett bud gör, går det 14 bokförpackningar i Home och Style. I Plus är det 18. Det är ett halvårs bokklubb på en gång.

Skor. Ingen enda skokartong går genom en brevlåda, från barnskor på 250 x 170 x 90 mm till sneakers på 330 x 200 x 110 mm. En sneakerskartong på 330 mm är för lång för Compact, så även här är svaret en fristående modell. I varje fristående modell går det fyra skokartonger. En stövelkartong liggande, 350 x 220 x 120 mm, får plats i Style, Home och BunnyBox Plus.

Liten elektronik och telefoner. En telefonkartong eller ett litet tillbehör i en kartong på 200 x 140 x 80 mm går utmärkt i BunnyBox Compact, som tar emot upp till 300 x 200 x 200 mm och som enda serie levereras förmonterad. Det går nio telefonkartonger i den. Ligger din kategori högre, till exempel elektronikkartongen på 305 x 215 x 110 mm, så är Style eller Home modellen som passar. Där går det 40 telefonkartonger, i Plus 42.

Hygien och skönhet. En A6-ask på 180 x 115 x 28 mm går genom öppningen. Så fort det är flera flaskor, 240 x 170 x 80 mm, är det ett paket. Det måttet passar i alla fyra modellerna, inklusive Compact.

Kläder. En platt brevlådekartong på 310 x 220 x 28 mm går genom lådan. En t-shirtkartong på 200 x 150 x 80 mm gör det inte, men den passar i varje modell. För de större klädkartongerna är det de fristående modellerna som gäller, och för de största storlekarna väljer du Plus med 450 x 320 x 210 mm.

Leksaker. En leksakskartong på 305 x 220 x 150 mm ligger med sina 150 mm höjd långt utanför vad en brevlåda klarar. För Compact är den 5 mm för lång och 20 mm för bred, så det här är en kategori för Style eller Home. Beställer du leksaker oftare än genomsnittet, tänk december, så är Plus med 450 x 320 x 210 mm och en kapacitet på 18 bokförpackningar det säkraste valet.

Varför en fristående modell är svaret på 88 procent

Uträkningen ovan visar var det tar stopp: inte på längd och bredd, utan på höjd. En öppning på 32 mm är det smalaste facket i hela leveranskedjan, smalare än det minsta facket i en DPD-automat och smalare än varje paketkartong som PostNL själva säljer. En fristående modell vänder på det. Paketfacket i en fristående BunnyBox är nästan en halv meter högt, så det går in en veckas beställningar utan att du behöver tömma den. Du tar då ut posten och paketen på lördagen på en gång. Alltid någon hemma med en BunnyBox.

Plus gör ytterligare en sak: post och paket ligger där i separata fack, så dina kuvert ligger inte under en skokartong. Och eftersom Plus tar emot upp till 450 x 320 x 210 mm är det modellen för den som regelbundet får större kartonger: förpackningen för flera böcker, den större klädkartongen, den liggande stövelkartongen. Den som främst tar emot liten elektronik och hygienartiklar, och inte har plats för en pelare, klarar sig med Compact på fasaden. Alla serier är tillverkade av 0,7 mm galvaniserad stålplåt med pulverlackering Qualicoat Class 2 med förbehandling med zinkfosfat, med en dörr med nyckellås och två nycklar, och en lucka upptill för budet. Vi tillverkar dem själva i vår egen fabrik, och det är därför vi kan ange innermåtten på millimetern i stället för "rymligt".

Tvekar du mellan de fyra, gå igenom vilken BunnyBox som passar mig, eller se i vad en bra paketbrevlåda kostar vad du betalar för vilket material. Vill du bygga in den i en mur, en grind eller ett staket står det i bygga in en paketbrevlåda. Förankra en fristående modell på plattor eller i betong, det är standardråd för varje fristående pelare. Alla artiklar i Kunskapsbanken finns samlade i Kunskapsbanken. Vid en inbyggd låda väljer du också uttagssidan, se baktömning eller framtömning.

Se modellerna

Vanliga frågor om brevlådemått och paket